I dag presenterar Arbetsskadekommissionen tre rapporter om arbetsskade­försäkringen i Danmark, Finland och Norge. I en intervju berättar Arbetsskadekommissionens ordförande, Björn von Sydow, mer om landrapporterna och kommissionens pågående arbete.

- Vi är mycket nöjda med de insikter som vi har fått genom att noggrant studera arbetsskadeförsäkringen i våra nordiska grannländer. Rapporterna har ett operativt syfte. De ska hjälpa oss i arbetet med att ta fram ett förslag till hur en optimal svensk arbetsskadeförsäkring kan vara konstruerad, säger Björn von Sydow.

Under året har Björn von Sydow tillsammans med Arbetsskadekommissionens sekretariat, som består av Eva Erlandsson och Mia Carlsson, gjort flera studieresor till de tre grannländerna där de har besökt ett antal myndigheter och organisationer. Landrapporterna innehåller inte några slutsatser eller värderingar av respektive lands arbetsskadeförsäkring utan tanken är att de ska ses som att underlag för en analys av det svenska systemet.

- De nordiska länderna är lika men också olika. Jag tror det är fullt möjligt att plocka upp olika delar från alla länderna och applicera dem i en svensk modell för arbetsskadeförsäkring.

Till skillnad från Sverige har övriga nordiska länder en lista över sjukdomar som kan godkännas som yrkessjukdom. Listan kombineras med ett generellt skadebegrepp, utom i Norge där sjukdomslistan är av äldre datum.

Gemensamt för arbetsskadeförsäkringarna i Danmark, Finland och Norge är också att hela eller delar av försäkringen hanteras av privata försäkringsgivare och att premierna är differentierade utifrån antal inträffade arbetsskador inom en viss bransch, yrkeskategori eller på det enskilda företaget.

- Vi har inte funnit någon kvantitativ studie som visar vilka effekter de olika systemen med differentierade premier har på antalet inträffade skador i Norden. Många av dem vi har träffat menar dock att premiesättningen i sig tydliggör arbetsgivarens ansvar och att det spelar en viktig roll främst i det förebyggande arbetet men även för en samordnad rehabilitering efter en inträffad skada.

Ett tredje gemensamt drag är att arbetsmarknadens parter spelar en stor och viktig roll vad gäller försäkringens omfattning och utveckling.

- Vårt intryck är att parterna är mycket involverade i arbetsskadeförsäkringen och att de i grunden sluter upp för sina nationella system. De driver på utvecklingen av arbetsskadeförsäkringen. De bedriver egna, många gånger partsgemensamma utredningar och de är representerade inom centrala beslutsorgan inom försäkringen. Ett exempel är Erhvervssygdomsudvalget i Danmark som bland annat avgör vilka sjukdomar som ska föras upp på sjukdomslistan.

Efter publiceringen av landrapporterna ska sekretariatet börja skissa på olika alternativ för hur en reformerad svensk arbetsskadeförsäkring skulle kunna se ut. Diskussioner kring detta kommer att inledas vid nästa kommissionsmöte i november och fortsätta under våren 2012.

Kommissionen deltar löpande i en mängd olika seminarier och har haft och kommer att ha många bilaterala kontakter med viktiga intressenter som har betydelse för arbetsskadeförsäkringen. En sådan mycket viktig intressent är den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, som inom kort kommer att gå in på frågor som rör arbetsskadeförsäkringen.

- Arbetsskadeförsäkringen blir nu föremål för ordentligt med uppmärksamhet, konstaterar Björn von Sydow avslutningsvis.

Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde den 29 november 2010 två mål om arbetsskada i form av s k utmattningssyndrom (mål nr 8288-08 och mål nr 1815-09).

Frågan i målen var om de sjukdomsbesvär som satt ned de försäkrades arbetsförmåga var en följd av skadlig inverkan i arbetet.

Skadlig arbetsbelastning

Mot bakgrund av senare års studier konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen att det får anses sannolikt att hög arbetsbelastning och stress kan orsaka psykisk ohälsa.

Vid prövningen av om arbetet gett upphov till de försäkrades besvär måste omfattningen och varaktigheten av de påfrestningar som förekommit i arbetet värderas. När det gäller psykisk ohälsa ska, enligt Högsta förvaltningsdomstolen, bl. a. hög arbetsbelastning, stress och bristande kontroll över det egna arbetet beaktas. Den försäkrades fysiska och psykiska tillstånd och sårbarhet har också betydelse. Vidare är det tidsmässiga förhållandet mellan exponeringen för den skadliga inverkan i arbetet och besvärens uppkomst av intresse, liksom besvärens varaktighet. Slutligen måste det prövas om konkurrerande skadeorsaker kan medföra att det inte finns tillräckliga skäl för att anse att skadan har uppkommit på grund av arbetet.

Beviskrav om övervägande skäl

Vad beträffar beviskravet noterar Högsta förvaltningsdomstolen att bedömningen tidigare gjordes i två led. I första ledet prövades om den försäkrade varit utsatt för skadlig inverkan, varvid uppställdes ett beviskrav om hög grad av sannolikhet. I andra ledet gjordes en bedömning av sambandet mellan den skadliga inverkan och den försäkrades skada. Beviskravet här var att övervägande skäl skulle tala för ett samband. Genom den lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2002 kom beviskravet att mjukas upp, varefter prövningen av om det föreligger en arbetsskada ska grundas på en helhetsbedömning. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att vid denna bedömning ska en skada anses ha uppkommit av skadlig inverkan om övervägande skäl talar för det.

Mål nr 1815-09

I mål nr 1815-09 yrkade en räddningsledare arbetsskadelivränta på grund av besvär som följd av mycket hög arbetsbelastning. Särskilt pressande hade arbetet varit i samband med omfattande översvämningar inom hans verksamhetsområde under november och december 2001. Med hänsyn till att den mycket höga arbetsbelastning som räddningsledaren utsatts för förekom under en begränsad tid samt att den försäkrade inte blev sjukskriven förrän betydligt senare, fann Högsta förvaltningsdomstolen inte att de sjukdomsbesvär som satt ned arbetsförmågan kunde antas ha orsakats av arbetsbelastningen. Inte heller med beaktande av övriga åberopade omständigheter talade övervägande skäl för att besvären orsakats av faktorer i arbetet.

Mål nr 8288-08

I mål 8288-08 yrkade en arbetsförmedlare arbetsskadelivränta på grund av besvär som följd av mycket hög arbetsbelastning. Domstolen ansåg det klarlagt att den försäkrade haft en mycket hög arbetsbelastning med betydande inslag av psykisk stress. Hennes möjligheter att påverka arbetssituationen hade periodvis varit små och hon hade inte fått avlastning i arbetet trots att hon hade begärt det. Däremot hade den försäkrade inte tidigare haft psykiska besvär och framstod inte på annat sätt som särskilt sårbar.

Den avgörande faktorn vid arbetsskadeprövningen i målet kom att bli tidsfaktorn mellan skadligheten och besvärens uppkomst. Högsta förvaltningsdomstolens majoritet fann att det tidsmässiga sambandet mellan exponeringen för hög arbetsbelastning och arbetsskadeanmälan inte talade för att besvären orsakats av arbetet, varvid noterades att den försäkrade enligt föreliggande journalanteckningar inte beskrivit sin arbetssituation som något stort problem. Den försäkrade syntes istället ha hänfört sina besvär till påfrestningar i privatlivet och till somatiska problem. Högsta förvaltningsdomstolens minoritet kom till en annan slutsats och menade att det förelåg ett tydligt tidssamband mellan exponeringen och uppkomsten av sjukdomsbesvären.

Läs målen i sin helhet

http://www.regeringsratten.se/Domstolar/regeringsratten/Avg%C3%B6randen/2010/November/8288-08.pdf

http://www.regeringsratten.se/Domstolar/regeringsratten/Avg%C3%B6randen/2010/November/1815-09.pdf

Den 20 december kommer Arbetsskadekommissionen att presentera sitt uppdrag på AFA.

Se närmare beskrivning och inbjudan i bifogad fil.

– Dagens arbetsskadeförsäkring har en rad brister i allt från bedömningar av vad som är en arbetsskada till hur arbetsskadorna ska hanteras när de väl har godkänts. Människor som drabbas av en skada måste kunna hitta rätt i systemet och få en rättvis bedömning. Tiden är mogen för en översyn av dagens system, säger riksdagsledamoten Björn von Sydow (S) som ska leda kommissionens arbete.

Försäkringsbranschen vill se en ny arbetsskadeförsäkring som innehåller
drivkrafter som minskar antalet skador i arbetet, ger snabbare och bättre rehabilitering och leder till bättre samordning mellan alla inblandade aktörer. Därför tillsätter Försäkringsförbundet i dag en fristående arbetsskadekommission som ska göra en omfattande granskning av dagens system för arbetsskadeförsäkring och föreslå hur en ny arbetsskadeförsäkring kan utformas. Utgångspunkten är att den enskilde ska kunna få de bästa förutsättningarna för sitt framtida liv.

Kommissionen ska samråda med berörda myndigheter, organisationer och samhällsdebattörer. I det ingår att följa det arbete som pågår inom ramen för den parlamentariska socialförsäkringsutredningen.

Utöver ordförande Björn von Sydow består kommissionen av ledande forskare inom medicin och ekonomi, samt personer med lång erfarenhet av arbetsskadefrågor från domstol, AFA, Försäkringskassan och försäkringsbranschen. Uppdraget ska vara slutfört den 31 augusti 2012.

– Genom Arbetsskadekommissionen vill vi bidra med en gedigen analys av arbetsskadeförsäkringen. Individer som drabbas av en arbetsskada bör ha rätt till en väl fungerande organisation för bedömning, ersättning och rehabilitering, säger Försäkringsförbundets vd Christina Lindenius.